Möte med kommunen. Simskola med kidsen- de utvecklas verkligen snabbt! Mina små guldkorn….och Loppan – min livsmening! detta lilla knippe av pur kärlek!

Annonser

Jag har fått olanzapin utskrivet mot panikångest….fan jag bad om benzo. Olanzapin är ett neuroleptikum. Att det ska vara så svårt…. Jag tycker mina kontakter i vården har misskött sig lite på sistone. Jag bad om sjukintyg för att pausa Friskis och svettis…..för tre veckor sedan – det kom idag. Läkarbesök har uppskjutet två gånger med kort varsel….Men det är ändå ok, andra fall kan ju vara viktigare men Friskis intyget är jag sur över. Det tog oxå en vecka av stark ångest innan jag fick något lindrande. Jag har ångest varje dag och det handikappar mig verkligen. Allt blir ett svart hål. Jag blir innesluten i min egen bubbla av lidande och allt är inte fest utan pest. Gå med hunden….skittungt. Måste äta för att lindra en gnutta…godis och kakor. Gått upp flera kilo i vikt på ett par veckor. Kan inte träna. Orkar inte vara social orkar överhuvudtaget inte ta in omvärlden. Allt står på halt. Halt här får ingen passera. Här kommer ingen förbi. Kommer aldrig över nåt mera. Så gå är du snäll om ditt liv är kärt. Folk söker på akuten vid panikångest….Jag har bara fått stå ut. Inte ens alkohol har jag använt. Bara stå ut. Jävla skitfan!

Jag saknar inte D jag saknar inte J. Jag är förbannad. Jag saknar inte heller M så mycket. Det har varit en avvänjningsprocess. Jag tycker mycket illa om gubbslemmet som tavlade på mig på Thåström konserten….han sabbar mitt fina minne. De stunder man får ha kul och njuta av livet utan att vara på sin vakt är….. Det lärde jag mig tidigt i livet och fått bevisat gång på gång.

Ångest. Ångestmedicin i morgon i bästa fall. Då haft stark ångest knappt två veckor. Ångest är så förödande för livet.

Vakenmössa. Trodde klockan var 7 och dags att kliva upp men nä…2.30. Ut i regnet med Loppan en sväng. Jag behöver sova några timmar till men pigg som en tupp.